Axel er kjekk!

AxelDet här är min kollega. Han sade till mig för några dagar sedan att det var alldeles för lite bilder av han i bloggen. Jag kan komma på minst två tillfällen som han är avbildad hos Fac Ut Vivas. Under hundslädeturen och under sommarfesten där jag var fotograf. Det verkade som om han hintade att han ville ha fler bilder på sig i bloggen, och jag kontrade då med att påminna honom om att han inte tyckte om den bilden jag faktiskt lägger upp nu. Då sade han att det var bättre att jag lade upp en dålig bild, än att jag inte lade upp någon bild alls.

Så varsågod, kära kollega. Här kommer ett blogginlägg dedikerat till bara dig med din standardfras: Axel er kjekk!

Sommarfest i augusti

Blommor
Min kollega frågade mig om jag ville vara med på den årliga sommarfesten ett antal gånger, och jag svarade nej varje gång, för att så flika in ”men jag kan ju fotografera”. Det var något som föll i smaken för oss bägge och så blev det. Jag anmälde mig till sommarfesten, lånade en kamera av min kollega (så jag kunde ha två) och lockade håret tio minuter innan det var dags att inmundiga massa gott vitt kallt vin. Men inte för mig. Är man gravid så är man. *DAMMIT*

Drickat

Jag spenderade nästan hela mingeltimmen med att fotografera mina vackra kollegor med både 50mm och 70-300mm. Lycklig gick jag omkring och valde ut mina offer, drack lite alkoholfritt och småskrockade för mig själv.
När jag strävsamt lade ifrån mig kamerorna för att göra det som vi gravida kvinnor kan göra bäst (kissa), försvann hela ekipaget till tältet där vi skulle äta. När jag kom ut var det folktomt och jag funderade på var i helvete alla hade försvunnit. Turligt nog var de inte långt borta.

Skor

Vi tog för oss av buffén, skålade friskt (man kan fan bli vattenförgiftad när man sitter med kollegor och dricker som om det inte finns någon morgondag) och jag smög runt och tog alldeles för mörka bilder med hopp om att RAW skulle rädda mig. Det gjorde det inte.

Ego

Klockan efter maten, desserten och ”tackförmaten”-talet tog jag min kollega under armen och åkte hem. Och jag lovar att jag såg ut som på bilden ovan hela kvällen.

Norsk fjälltur

Akta för skidåkare

Jag var ju som sagt i Hallingdal med jobbet för att jobba lite. Vi slet hårt men kunde också ha det lite trevligt tillsammans. Eftersom jag antar att mina kollegor vill vara anonyma så finns det inga bilder på vackra människor i detta inlägget. Ni får bara tåla att se fina snöbilder och en och en annan älg!

Frukost

Frukostbord

Apelsinkaka

Så här såg delar av frukostbordet ut alla dagar. Inte konstigt man vill gå ut och röra på sig, när man får så mycket mat!

Vedkubbar

Sot

Gullrekka

Här är då Gullrekka, fick jag förklarat för mig. Tyvärr är jag ganska värdelös på att fotografera i snö, så detta var den bästa bilden på fjället. Ser ni?

Trofè

Horn

Några av oss tog en lång promenad och såg på alla fina stugor som låg längs vägen. Här var några finfina gamla tømmerhytter.

Älghuvud

Älgtavla

Ett stycke älghuvud som prydde hela salongen, och en älgtavla som vår chef fick för att vi fick komma och bo i hennes fina stuga.

Jægermeister

Kanske Jägermeister vill låna min bild till reklam?

Fröken K lite mer norsk

Jag kände mig lite mer norsk efter att ha gått i ullunderkläder (ja hela kläder alltså, inte i trosor och BH) hela turen och ätit bröd natt som dag. Skål och tack för att ni ville titta!

Stuga eller sand mellan tårna

sommarskor

När ni läser det här så sitter jag med mina kära kollegor i en stuga i Hallingdal och kliar oss i huvudet. Vi ska jobba hårt och samtidigt ha det riktigt gott. Äta god mat, smida framtidsplaner och åka hundsläde.

Så för att riktigt illustrera stugan, mig pulsande i meterdjup snö med mina nyinköpta ullunderkläder och murriga sköna soffor med nordanvinden utanför – så bjuder jag på en sommarbild.

Förhoppningsvis har jag några bilder att bjuda på när jag kommer tillbaka, jag hoppas på en bild på mig i hundsläden. Wii!

Blogga om Oslo eller nåt då?

eiffeltornet

Idag när jag satt vid middagsbordet med min sambo och son så kom jag plötsligt på att jag inte hade något att blogga om. Jag fick myror i benen och kunde knappt hänga med i samtalen som föregick mellan min son och min sambo. Pratade dem om dagisfröknarna? Eller var det vattenpölarna? Jag hängde inte med, för allt jag kunde tänka på var att jag inte hade något att blogga om. Imorgon skal jag dessutom ut med några av mina kollegor på Maschmanns Matmarked och äta, så då kommer jag absolut inte hinna blogga.

Anledningen till mitt märkliga uppförande är för att jag har tänkt att jag ska blogga en gång om dagen. Om jag ska komma någonstans med mitt bloggande så måste jag uppdatera minst en gång om dagen, annars tappar man läsare eller så är det för glest mellan inläggen att ingen orkar kika in för att se om något hänt.

Det som frustrerar mig ännu mer är att jag verkligen inte har något att blogga om. Jag reser inte utomlands så jag kan tipsa om coola barer att gå på, jag shoppar inte märkeskläder och visar fram dagens outfit, jag har inte ens några fototips i denna fotoblogg. Panik!

Men nu kommer våren snart, och jag ska ta med mig kameran i helgerna när vi är utanför dörren så att jag åtminstone har några bilder att visa upp. Jag ber er förbarma er över mig, och ha överseende med att jag faktiskt inte vågar ha med mig kameran på jobbet för att fotografera de läckra rätterna som vi ska pula i oss imorgon. Ni får helt enkelt se allt på Instagram!

En liten cliffhanger: På fredag skal jag på event tillsammans med min nya bekantskap, en söt svenska som visade mig Tjuvholmen igår. Där har ni något att se fram emot!

Photoshoot på Akershus Festning

Senapsgul karl Jag skrev en bön på min Facebooksida som blev hörd av ingen mindre än min eminenta kollega. Han ställde frivilligt upp som min allra första manliga modell, och jag måste säga att han klarade sig alldeles utmärkt för att vara första gången. Han visade mig sin Zoolanderlook, hoppade runt på Akershus Festning utan att bry sig om att det var massa turister som tittade förbryllat. Han bjöd till och med några fallosbilder, med hjälp av en kanon, som kommer i ett senare inlägg. Jag måste ju ha en cliffhanger, så ni kommer tillbaka för att se mer bilder på min snälla kollega.

Se gärna på bilderna och kommentera vad ni tycker. Och innan ni måste fråga: Ja. Mina kollegor är de snyggaste i hela Norge. Jag kan välja vem som helst att ha en photoshoot med.

I solljuset Mannen Puss puss HallåTusen tack till min kollega! Må din Facebooksida fyllas med telefonnummer från vackra damer.

Att gå ur sin bekväma sfär

fröken på julbord

Nu vet jag vad jag i alla fall inte ska syssla med inom fotografering. Jag ska inte fotografera fester inomhus.

Bilden ovan föreställer mig på julbordet, när jag sprungit runt och fotograferat för glatta livet med min kollegas fina kamera. Jag blev alldeles kåt på att ISO kunde höjas till 12 000 och försökte ta bilder utan blixt för att inte irritera mina fina kollegor när de minglade och smuttade på Proseccon. Jag fotograferade och fotograferade och stack upp kameran i näsan på många, och när musiken hade gjort mig påmind om att jag inte dansat ännu så kastade jag kameran ifrån mig och blev ett med dansgolvet i stället.

Bilden är tagen av en kollega, och efter att han poserat vant framför kameran tyckte han att det var min tur. Ni ser ju hur bekväm jag är på andra sidan. Hrm.

Men ja. Hög ISO. Oerfaren brud som fotograferar precis allt. Det kan ju inte gå bra. Jag håller tummarna att de inte lynchar mig på jobbet imorgon för att bilderna ser ut som jag ätit gamla cornflakes och sköljt ner med Coca Cola för att så hostat och spottat lite löst på allt jag fotograferat.