Jag kan inte lura mig själv

Snurrgunga
Vem försöker jag lura? Jag har alltid på något vis dokumenterat mitt liv i form av hemlig dagbok, Helgon eller bilddagboken. Det som hände när jag slutade blogga var att jag istället började bombardera Instagram och laddade ner en app på telefonen som heter Memoir (rekommenderas på det varmaste) för att kunna streama mitt liv till mig själv (och andra). Jag har ett enormt stort behov av att skriva/visa vad jag gjort de flesta dagar, oavsett om det bara är för mina ögon eller för alla i hela världen. På senare år har jag kommit underfund med att jag antagligen fått både den eviga dokumenteringen och fotointresset från min morfar, som inte bara fick sina fotografier publicerade i diverse böcker, han skrev också minidagböcker hela tiden, och när han inte hade tillgång till sina minidagböcker så skrev han på allt han kunde hitta. Det är noteringar på alla fotografier och vykort jag har kvar från honom – och jag slår vad om att han hade älskat Instagram och att kunna blogga ut till hela världen om han hade haft möjligheten.

Så i stället för att känna mig halv när jag går och lägger mig, så fortsätter jag denna bloggcharad för mig själv, och så får de som har lust att läsa och kommentera glädja mig med det.

Dessa två donnor träffade jag en liten stund innan jag fick min ”sista” tjejhelg i Stockholm förra helgen. De måste vara de härligaste barnen i hela Sverige! Bara vänta och se på bilderna på mamman till dessa två charmtroll.

Wiii

2 reaktioner på ”Jag kan inte lura mig själv

Vad tycker du?

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s