Självporträtt bland norska grannar

Jag har aldrig gillat mitt utseende. Oavsett hur smal eller tjock jag varit genom alla år så har jag alltid haft något att klaga på, något att ha komplex över och försöka gömma. Det roligaste är att, även om jag aldrig varit så här tung (förutom graviditeten, men den räknas faktiskt inte) så tycker jag att jag är snyggare nu än vad jag var för tio år sedan. Eller så har jag fått sämre syn, man vet aldrig.

Ikväll har jag suttit och sett igenom olika bloggar. Jag blir avundsjuk på de som lägger ut bilder på sig själva där de ser så avslappnade och coola ut. Deras kläder hänger på dem som om de vore skyltdockor på H&M, och det ser ut som de varit hos frisören och makeup-artisten i några timmar. De kan posera, och det ser inte alls bajsnödigt ut.

När jag får för mig att ta självporträtt så är det inte för att visa upp mina kläder. Det är för att jag inte har någon annan att fotografera. Har jag riktigt tur kanske det blir en rolig eller bra bild som jag kan ha som profilbild på Facebook, men för det mesta så sitter jag mest och gapar med öppen mun, småfnissar eller blir arg för att jag blundade på det enda kortet som jag inte hade femton bilringar på.

Alla bloggerskor måste ju dessutom vara utrustade med en skog bakom husknuten, eller en studio där de kan apa sig i flera timmar. Om jag ska fotografera mig så vågar jag absolut inte ha sambo eller son i närheten, de kan ju tro att jag fått hybris och försöker tapetsera väggarna med min kropp. Jag kan heller inte gå ut, för då finns det en ganska stor risk för att mina 204 grannar ser mig. Och hur ska jag posera? Jag ser ju bara bajsnödig ut? Eller uppstoppad.

Nä, tills jag har fixat en äng med vackra blommor jag kan gömma mig i så får ni vackert se på bilder på andra människor. De kan gärna få hybris av att se sig själva på internet.

8 reaktioner på ”Självporträtt bland norska grannar

  1. Konstigt det där, att man vill blogga, men inte har något att blogga om. Känner samma som du med fotografier, men jag tycker dina fotografier är underbara. Det behövs inte mycket text :} Kram!

  2. Jag har väl aldrig direkt varit nöjd över mitt utseende heller. Det enda jag nog faktiskt kan säga att jag tycker om är mina ögon.
    Och det där med fotografier och att posera. Jag tycker aldrig jag blir bra på kort, oh vet aldrig hur jag ska stå, så det blir mest samma pose hela tiden, och om den är så bra vet jag inte.. 🙂 Visst skulle man vilja att kläderna satt så där bra som på andra, och att man inte såg så stel ut på bilderna. Jag blir oftast stirrig när syrran ska ta kort på mig för at få en bra porträttbild.

  3. Det har väl med vanan att ha en kamera framför sig. Samt att man tagit tusen bilder på sig själv och plockat ut den bästa. Har själv några bilder på mig själv jag är nöjd med, men då har jag klättrat upp på en öde bergsknalle och tagit 20 bilder.

Vad tycker du?

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s