Barn


Ibland när jag har tid att tänka, vilket inte är så ofta, så överanalyserar jag som vanligt.
I fredags var jag ute med jobbet efter jobbet. Vi drack vin och åt italienskt, och det var hur trevligt som helst. Efter att vi slutat för dagen och väntade in taxin så stod alla damer utanför i solen och njöt av värmen. Chefen kommenterade då en av mina kollegors väska, att den var så fin. De flesta nickade instämmande. Jag likaså, men skulle ändå skämta (vilket jag alltid skäms över efteråt, det är som om man varit otrogen och ska tvätta bort den andres parfym efteråt, med skam… tror jag i alla fall) om min väska, och lyfte upp den trasiga matkassen som jag hade med mig för att lägga regnjackan i. Mina kollegor skrattade lite smått när jag sade att jag hade köpt väska till min son, och därför fick nöja mig med en påse.
Efter den lilla lustigheten så började jag självklart analysera. Tror folk att jag ångrar mitt barn? Jag menar, jag var glad (och självklart lite ledsen) över att jag skulle få vara ensam på fredagen då sonen och sambon for till vänner och sov där, vilket innebar att jag fick komma hem när jag ville och sova hur länge jag ville. Det är ett privilegium som jag inte önskar för ofta, men när det kommer så blir jag glad. Det känns som om de mesta som hoppar ur min mun är sådant som låter som om jag skulle vilja vara barnlös. ”Jag har ingen tid att passa, då sonen är borta – så skönt!” ”Idag fick jag gå och handla mat utan barn.” ”Jag får en hel dag till mig själv när han är på dagis, gud vilken lyx!” ”Jag får aldrig shoppa till mig, för ungen växer så mycket att han ska ha kläder.”
Detta är ju inte saker jag säger varje dag, och om jag säger det så är det med en humoristisk ton.
Jag hoppas att många mammor och pappor känner igen sig, annars har jag nog ett problem…

4 reaktioner på ”Barn

  1. >Man älskar sina barn men det är skönt att få sova ibland, så man orkar älska dem mer :-)Och även för att man är mamma så är man ju en person också, och man behöver egentid.

  2. >Du är absolut inte ensam om att säga sånna saker. Jag säger de och dom flesta som jag känner oxå. Men jag får däremot inte säga de får jag höra ofta för jag har ju "bara" min son varannan vecka och borde därför inte längta efter att få sova eller gå på toa själv. Jag borde vara tacksam och glad varje sekund med honom och sedan ligga i fosterställning och gråta när han inte är hemma…. Kram

  3. >hahaha! Du e ikke den eneste nei :p De gangan man som mamma har alenetid e helt super! Å når man får ungan tilbake etter alenetid, e enda mer super! Sånn e d 😉

Vad tycker du?

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s