Touch me

För lite mer än två år sedan var jag och min sambo på vår första date. Vi hade bestämt via SMS att vi skulle gå och ta en fika på Farbror Melker i Örebro, där jag bodde på den tiden. Sedan skulle vi se vad vi hade lust till. Det var ganska bra att bara bestämma en sak, för då kunde vi skiljas åt efter fikat om vi inte skulle trivas i varandras sällskap.

Så vi fikade på Farbror Melker. Jag tog en varm choklad och han tog en kaffe. Så satt vi där i några timmar och bara pratade. Jag pratade mest, han lyssnade. Vi trivdes rätt bra i varandras sällskap så vi bestämde oss för att spela biljard på Videobiljarden. Jag trodde kanske att jag hade övertaget då han sade att han inte hade spelat på många många år, jag hade ju heller inte spelat på många år, men kanske inte lika många år som han.
Efter en runda började jag förstå att han antingen hade ljugit eller så hade han bara lätt för att minnas hur man gjorde. Han vann två rundor.
Mitt i runda två började jag känna ilningar i ryggen när han gick bakom mig. Sköna ilningar. Jag kunde knappt vänta innan han skulle lägga armen på min svank och hjälpa mig att sikta ordentligt. Det gjorde han aldrig. Då kom jag på den briljanta idéen att jag skulle stryka min kind mot köns ände och på så sätt få en liten blå fläck som han kunde torka bort. Ni vet, så där som de gör i filmer.
Jag fick vänta en stund innan han upptäckte det och kommenterade att jag hade fått krita på kinden. Jag torkade med handen på andra kinden och överallt där inte kritan fastnat. Han pekade och pekade, men nuddade aldrig vid mig. Tillslut gick jag till spegeln för att låtsas hitta den blåa fläcken och torka bort skiten! Han fattade verkligen inte hintet.

Igår gjorde jag samma sak, fast med lite kol som hade fastat på min fingertopp när jag hade rengjort en ljusstake. Först ser fanskapet inte den stoora fläcken, sedan kommenterar han att jag har något på kinden och ser sedan tillbaka på TV:n. Då gick jag och torkade bort den.
När jag kom tillbaka från spegeln så flinade han och frågade mig om han ändrats någonting sedan den dagen.
Nej, sade jag då och så skrattade vi gott.
Lustigt hur fina minnen kan glömmas och sedan komma upp när man minst anar det.

4 reaktioner på ”Touch me

Vad tycker du?

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s