Skänk mig en tia

I morgon är det lucia. Turligt nog firar Norge lucia, annars hade jag nog haft svårt att få julstämning. Jag har hört är att det är endast Sverige, Norge, Italien och Japan som firar helgonet. Många länder har aldrig hört talas om fenomenet.

Jag minns ett luciafirande när jag gick i tvåan på lågstadiet. Vi fick ha levande ljus när vi sjöng för hela skolan. Jag var så stolt, för jag var en tärna som stod ganska nära lucian. Hon som hade valts till lucia var ju en tredjeklassare. Mitt i sången började alla stirra märkligt på mig, och flickan bredvid rynkade på ögonbrynen. Jag funderade på om jag sjöng falskt – sedan kommer en minneslucka. Jag hade hållit ljuset alltför nära ansiktet och inte fått luft. Efter en stund svimmade andra barn av. Men jag var först!

Jag minns ett luciafirande i Spanien. Jag och min käre vän C var på språkresa i Malaga, och kursen sträckte sig över den 13 december. För att få igång julstämningen tog jag och några svenskar på oss vita klänningar, glitter i håret och sjöng för alla på skolan. Många hade aldrig hört talas om eller sett något liknande. De sade att vi såg ut som barn på julafton, när lucian kom ur mörkret.

Glad lucia från lilla fröken K.

Vad tycker du?

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s